En vulkanisk bergskedja i nordöstra delen av Somalia, Guban är även namnet som somaliska nomader ger till den omgivande miljön. Översatt bokstavligt till "bränd" på engelska använder Abdi Latif Ega det som en metafor för hela nationen och dess folk. I Gubans värld finns en parad av mänskliga karaktärer som hanteras av sina samhälleliga omständigheter och individuella benägenheter. Mot bakgrund av Östafrika utforskar romanen kollisionen mellan modernitet, stads civilisation och det traditionella, mer egalitära livet för pastoralister som fortfarande befolkar regionen. En verkligt kalejdoskopisk berättelse om den somaliska revolutionen, romanen flätar skickligt samman historier från alla samhällsskikt - inkräktare, samtalspartners, diplomater, kamelherdar, revolutionärer, militärpersonal och klanchefter, för att nämna några. Genom att dokumentera såväl den nationella diktaturens brutalitet som de internationella påtryckningarna från denna kalla krigsstyrda värld förenar Guban omedelbarheten i journalistisk rapportering med den fantasifulla vidsträcktheten hos romanen.