I den sömniga lilla byn Gärsgarn florerar de mest fantastiska rykten. Järn-Olle har hängt sig i sin kristallkrona. Änklingen Einar Jonsson har en get i storstugan. Kyrkoherden badar naken i sjön och sitter i minneslunden och talar med de saliga. På sistone har han haft sällskap av Holger Grundström. De skrubbar varandra på ryggen och har något fuffens ihop. Det är i alla fall Gerda Grundström övertygad om. Annars tror hon mest på Gud och Eldeman i Melodikrysset. Och så stilige Ernst på teve förstås. Pär Lifvergrens debutroman är en varm, tokig och underhållande skröna om vänskap, kärlek på ålderns höst och drömmar som väntar på att gå i uppfyllelse. Den är glädje och sorg, ensamhet och gemenskap i en bortglömd och nedläggningshotad del av vårt land - död och liv i en minst sagt annorlunda blandning. "Som kullerbyttor i mitt bröst" är en hyllning till livet och till lusten att leva det, till de små ögonblicken vi alla borde bli duktigare att njuta av och i.