Den här andra boken om Emil i Lönneberga, en av Astrid Lindgrens mest älskade gestalter och hennes egen favorit, är inspirerad av hennes pappas barndomsberättelser från Småland i slutet av 1800-talet. Berättelsen börjar när Emil har täljt sin nittiosjunde trägubbe och slutar med etthundratjugofem, som vittnar om alla hyss däremellan.