När Karin Boye skrev sin fjärde roman led Sverige under 1930-talets ekonomiska kris. Huvudpersonen, författaren Harald, har gett upp sina ideal för att skriva dussinböcker och försörja familjen. När ungdomskärleken Thea återvänder till Stockholm tvingas Harald konfrontera de drömmar han gav upp, och den människa han blivit. En roman om skapandets villkor och om att vara sann mot sig själv.