Det är vinter och mera blues än kramgoa låtar i bruksorten, där tillvaron för Gunnar lämnar en hel del att önska. Han framhärdar i frukt- och grönsaksdisken på U-livs samtidigt som han söker en förändring i sitt liv, en ny riktning. Det enda som hägrar på hemmaplan är fredagskvällarna på hotellet, danskvällar som mera bjuder på fylla än på kärlek. Och vid köksbordet hos grannen Styrén med sin hemmagjorda Kvantrå blir inga problem lösta.

Det är kort sagt en jävla vinter för Gunnar, 21 år och fast i Finspång.

Efter tre uppmärksammade och prisade novellsamlingar återvänder Hans Gunnarsson här i sin första roman till uppväxtorten Finspång. Det har blivit en både dråplig och ömsint berättelse om en ung man som söker sitt liv och om hans uppbrott – om vägen ut.

"/.../ En jävla vinter är en jävla bra beskrivning av 80-talets Finspångselände som lika gärna kunde vara nåt annat jävla bruksorts-elände i vilken jävla tid som helst." Arbetarbladet

"Detaljerna är svidande exakta och varje ord är äkta... Hans Gunnarsson visar ännu en gång att han är en av de intressantaste författarna i sin generation." Helsingborgs Dagblad

"Situationer mitt emellan katastrof och leende. Hans Gunnarsson har antagit utmaningen att gestalta det omöjliga..." Dagens Nyheter

"... Gunnarsson låter oss trots allt bli kvar i den goda förhoppningen att livet efter att botten är nådd kanske studsar en liten bit uppåt. Och hans text har åtminstone fått mitt humör att göra det."

Hufvudstadsbladet