Gnaeus Ulpius Saio är lägerprefekt i tjugoandra legionen i Marcus Aurelius artonde regeringsår 178 e. Kr. Tidigt föräldralös tog han värvning redan som sjuttonåring och skickades till Palestina. Efter hemkomsten gifte han sig med krogflickan Priscilla, med vilken han får fyra barn.     Saio befordras steg för steg och de många krigen avlöser varandra. Efter tio år i fält har han till slut nått så långt en vanlig fattig människa kan nå i Romarriket, men priset har varit högt. Och vart har hans strävan egentligen fört honom? Hans befordran medför en social ställning som han har svårt att riktigt finna sig till rätta med. Han känner sig som en uppkomling och lär sig aldrig att skratta på rätt ställen när han umgås med herrskap. Åldrad och härjad av krigen ser Saio nu fram emot en stillsam ålderdom tillsammans med sin hustru. Men när hon plötsligt tar sitt liv faller hans tillvaro i spillror.     Hustruns självmord slår sönder hans livsberättelse. Steg för steg måste han återskapa den och rannsaka var det gick fel. När och varför tog deras liv olika riktning? Och varför har hon vänt barnen emot honom? Efter många år av frånvaro tvingas han nu möta dem på ett nytt sätt. Ju närmare han kommer sanningen, desto mer komplexfylld blir bilden av hustrun. Var det den långa bortavaron som gjorde att han inte hade förstått vem hon i själva verket hade blivit?´     Sommaren 178 blossar oroligheterna vid Donau upp igen. Kejsarens vill till varje pris få slut på kriget och försvara civilisationen mot hotet från barbarerna och Saio drar åter ut i strid.     Vibeke Olssons nya roman Skymningens nådatid anknyter löst till Vinden går över gräset som kom 1998.