Jesper Larssons Hundarna är en roman om en man i sönderfall, Frank. Symptomen börjar märkas när han möter en man på gatan som han tycker sig känna igen. Ingen av dem kan placera den andre, men Frank låter sig ändå dras in i den andres liv. Under tiden blir han överflödig på sin arbetsplats – familjesidan i en dagstidning –, han spelar tennis och går på grillfester hos människor han inte känner. På nätet möter han en kvinna som gör allt han vill framför webkameran, och han går allt djupare in i en inbillad gemenskap med henne. Han fäster sig vid en dövblind pojke som bygger en allt högre mur av lego i hans lägenhet.

Hundarna är en stort anlagd samtidsroman, som i den medelålders Franks gestalt visar vad vår tids huvudideologi konsumismen för med sig: passivitet, sexualisering, oförmåga till kommunikation och närhet. Utan minsta egen initiativkraft leds Frank av händelseutvecklingen på en odyssé genom den moderna, digitaliserade och globaliserade världens alla frestelser, i en desperat humoristisk, nattsvart och dessvärre omedelbart igenkännlig fresk över vår sköna nya värld. På ett kyligt registrerande språk som ibland bryts upp för episoder som tangerar det fantastiska berättar Jesper Larsson om stelnat liv och omärkliga förluster.

"Hos Jesper Larsson uppträder berättaren som spion och voyeur, ibland rent av som blodsugare. Han biter sig fast i ryggen. När han sugit musten ur sina karaktärer och förvandlat deras liv till berättelser kastar han kropparna åt sidan som tomma behållare. Denna novellsamling är en debut med god vittring och vassa tänder." (Stefan Jonsson, DN)