Robert Capas krigsmemoar publiceras nu för första gången på svenska. Det är en stark text, laddad med krigets våld, men också av Capas självdistans och humor. Han berättar om sin kärlekshistoria med den förföriska Pinky och om sin vänskap med Hemingway. Han hoppar i fallskärm, deltar i invasionen av Normandie och går totalt upp i den tillvaro han delar med de stridande. Capa iakttar inte kriget, han lever det.

Skildringen börjar 1941 då han får i uppdrag av det amerikanska magasinet Collier’s att fotografera händelserna i Europa. Den riskfyllda färden går genom hela Europa, från London till Nordafrika, vidare till invasionen av Italien, till D-dagen och befrielsen av Paris och slutligen till Tyskland, där han fotograferade krigets sista dag.

Robert Capa fotograferade fem krig, från spanska inbördeskriget 1937 till Indokina 1954. Tillsammans med bl.a. Henri Cartier-Bresson grundade han bildagenturen Magnum och efter att ha blivit amerikansk medborgare samarbetade han med John Steinbeck, Theodore H. White, Irwin Shaw och Ernest Hemingway.

Robert Capa dog som han levde: den 25 maj 1954 trampade han på en landmina i Thai Binh, Vietnam, och dog ögonblickligen.

"Att skriva sanningen är så svårt att jag i dess intresse ibland har tillåtit mig att gå lite bortom och lite på hitsidan om den. Alla händelser och personer finns med av en tillfällighet och har något med sanningen att göra." Robert Capa