Med sitt dramatiska livsöde och sin närmast mytiska förnekelse av verklighetens normala gränser kom Gérard de Nerval att personifiera den franska romantikens väsen, och samtidigt var han en viktig förebådare av modernismens sprängda gränser mellan dröm och verklighet, språk och värld. En moderlös barndom gjorde honom till en boksynt drömmare, lika förtrogen med andra tider och religioner som med sin egen samtid. Även om han deltog i tidens viktiga politiska och konstnärliga händelser - från romantikernas slag om Hernani till julirevolutionen - så var Nervals rike aldrig av denna världen: här gjorde han en slät figur. Han såg sig som Napoleons och solgudens ättling och like, skapande och förgörande hela släkten, samtidigt som hans vänner såg en älskvärd drömmare utan bostad och överrock. I sina dikter, resereportage och berättelser förenade Nerval vardagsrealismen med hallucinationen, det privata minnet med religionshistorien. Med Oktobernätter och Resa i Orienten tänjde han journalistikens gränser till det yttersta. Med Sylvie förvandlade han barndomens Valois till ett minnets landskap och blev en föregångare till Marcel Proust. Med Pandora förebådade han surrealismens vildaste utflykter. Med Aurélia gav han ett plågsamt nyktert reportage från de egna séjourerna på psykiatriska kliniker, en dagbok från hallucinationernas skrämmande rike. I vårt land har Gérard de Nerval varit svåråtkomlig och kunskapen om hans författarskap förbehållen ett fåtal. Andra riken är den första bredare introduktionen på svenska. I ett generöst urval görs härmed alla Nervals centrala texter tillgängliga.