De träffas när de är unga och börjar hålla ihop – Anders och Solveig, Mikael och Karin och särlingen Harry. De talar kärlek och politik, de förälskar sig i varandra, de bildar par men fortsätter ändå att vara alla tillsammans, inte minst i det rosa sommarhuset utanför Karlskrona, där de samlas varje midsommar. Och som ett tecken på deras samhörighet målar Harry in dem i ett grupporträtt fritt efter Monets Frukost i det gröna, en stor olja som intar en hedersplats i vardagsrummet.   Men nu är det sommaren 2006 och nästan allt har förändrats. Deras liv har tagit olika riktningar och de känner sig allt mindre hemma i det samhälle som omger dem. När det drar ihop sig till midsommar är Karin försvunnen och i ett mörklagt rum på övervåningen har Mikael stängt sig inne med sprit och tabletter. Någonting fruktansvärt har uppenbarligen drabbat honom, och snart ska han komma nerför trappan och berätta vad som hänt.Anders Paulruds nya roman är en stark och sorgsen berättelse om några människor som blev vuxna i början av 80-talet – om de konflikter som växer fram mellan dem men också om hur mycket de fortfarande älskar varandra.