Barnvisan "Sov du lilla vide ung, än så är det vinter" varnar det spröda och ömtåliga från att alltför tidigt vakna i en frostig värld. De tre novellerna i denna novellsamling av Björn-Erik Höijer är studier i känsliga unga människors möten med den brutala verklighet, som de äldre med en viss förnöjd likgiltighet accepterar.

Den unga flickan Ingegerd i titelnovellen är en skygg och främmande fågel i sin norrländska miljö. Hennes ungdomliga sårbarhet leder henne in i en kris, när föräldrarna i missriktad uppriktighetsiver låter flickan bli vittne till deras vidlyftiga umgänge med sprit och erotik. När Ingegerd en dag försvinner, bådas allt tillgängligt manfolk upp och man går skallgång i flera dagar. Under det långa sökandet blir flickans far och hans umgängesvänner alltmer medvetna om sitt ansvar mot henne och de för en laddad diskussion om frihet och ansvar. Björn-Erik Höijer har ramat in denna gripande berättelse i ett fint skildrat norrlandslandskap, där sprödheten och ödsligheten tillsammans med den varnande barnvisan ger anslaget.

I "Eine kleine Nachtmusik" upplever en ung man från landet storstaden. Hans konfrontation med en familj som tidigare bott på hans hemort, utlöser på kort tid en serie olikartade reaktioner hos honom – från en storögd lantlig beundran för det borgerliga välståndet till skrämd förvåning över dess sjuka frånsida.

"Flykt till landskapet" är slutligen en utsökt fint registrerad studie i en ung flickas möte med erotiken i dess mest banala och oartikulerade form. Det sällsamma myrlandskapet blir tillflykten för hennes innersta renhetslängtan.

I de tre novellerna i "Videvisan" visar Björn-Erik Höijer vilken utomordentligt fin och ömsint ungdomspsykolog han är, och ger samtidigt prov på sin styrka som norrlandsskildrare.