”Att den magiska föreställningsvärlden levat kvar så länge är inte alls på samma sätt förargligt. För min del förstår jag bättre den uppfattning som med ordet makt förbinder den hemliga kraften i källan, kärven, blodet, ögat och ordet, än den uppfattning som inte vet av annan makt än vapenmakt. Ty hur naivt än dyrkan av de ting som uppenbarade kraften i naturen uttryckte sig, så var den förbunden med ett slags varsamhet inför det levande och en stark känsla av ett ömsesidighetsförhållande mellan människan och den övriga skapelsen. Människovärlden lånade kraft av jord och himmel, men insåg också sin plikt att hushålla med sitt lån och att ge något igen …”

Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Tusen år i Småland utkom för första gången 1939.