”Hösten fick du, vintern drack du skön tills hjärtat sakta skälvde,

allt blev lysande och härligt, jord och rosor, gräs och is.

Över dig en evig himmel, hård men stjärnesållad välvde,

där du stapplade på vägen upp till fridens paradis.”

(Ur Till min längtan)

Dan Andersson (1888-1920) var poet och författare av både arbetarlitteratur och andra genrer. Hans poesi kretsar ständigt runt de stora livsfrågorna, har fortfarande bred folklig popularitet och har inspirerat allt från frimärken till statyer och Thåström-hyllningar. Efterskörd utkom postumt 1929.