Snapphanens liv och död tilldrar sig vid 1670-talets slut i skogsbygden i Skåneland, där striden mellan svenskarna och danskarna böljar. Bygdens män har bildat friskaror som håller till i den oländiga terrängen och utkämpar ett krig mot de imperialistiska svenska erövrarna för rätten att tillhöra Danmark, ett slags nationellt befrielsekrig om man så vill. I Göinge ligger Jörgensgården, där bonden Lars bor i lycklig frid med sin unga hustru och dotter. Där bor också hans bror Jeppe, som helst går i skogen och jagar vilt med sitt armborst. Han blir uttagen till soldat i svenska armén men flyr och sällar sig till de fredlösa snapphanarna under ledning av Prästa-Nils. Till Jörgensgården kommer en dag svenskryttaren Manning, en man som lika gärna rider kvinnor som hästar. Gårdens unga fru tänder hans begär, och den tragedi som utspelar sig tvingar också Lars att söka sig till snapphanarna. Tillsammans upplever bröderna kriget, de framgångsrika gerillastriderna mot svenskarna och erövringen av Alholma slott, där de får övervintra som herremän och kärleken frodas mellan snapphanekaptenen och adelsfröknen Bertina. Med "Snapphanens liv och död" har Artur Lundkvist med episkt mästerskap skrivit en färgstark historisk roman med anknytningar till både det förflutna och nuet. Det är en bred, dramatisk krönika från den sista stora folkresningen i Sverige, en bok fylld av spänning och mustig humor, av naturlyrik och erotisk sensualism.