En kall vinterdag i sekelskiftets Danmark lämnas den nyfödde Theodor åt sitt öde utanför en barnhemsdörr. Som barnhemsbarn kommer han att leva i den naiva förhoppningen att hans far en dag ska komma och hämta honom. När han i tonåren tvingas acceptera sin ensamhet i världen väljer han ett liv tillsammans med Gud. Han blir munk vid ett kloster i Rom. Men en dag ser han en kvinna i en portuppgång. Förälskelsen är ögonblicklig och naturligtvis omöjlig. Mötet med henne får Theodor att vackla i sin tro. För att om möjligt hitta tillbaka till sitt kall ger han sig iväg på en resa till Jerusalem. I den heliga staden frågar han en fattig gammal kvinna om vägen och som tack för att hon visat honom till härbärget erbjuder han henne skydd för natten. Under natten berättar den gamla kvinnan historien om den österländske sultanen och hans fyra hustrur. Det är en berättelse om kärlekens båda sidor, om makt och intriger. Och medan Theodor lyssnar till kvinnans berättelse får han en känsla av att hon betraktar honom inte som en främling men som någon som känner till hans förflutna och kanske att hon också ser vad som väntar honom.   Om natten i Jerusalem är en träffsäkert genomskådande moralitet som målande berättar om förblindande kärlek och förgörande svartsjuka, och om de livsavgörande valen i livet.