Nomi Eves debutroman är ett verkligt kraftprov - en magisk släktkrönika med ett vibrerande språk, som spänner över tvåhundra år i en oförglömlig familjs liv och som utspelar sig vid en tid och på en plats där sagan betyder mer än sanningen, där gränsen mellan myt och historia nästan upplösts: Jerusalem från början av 1800-talet och fram till idag.

Citruslunden är en färgstark bildväv över judiskt liv, judisk humor och nostalgi, med klangbotten i tidlösa teman: familjers utveckling, immigranters sorg och pionjärers förhoppningar, hemligheterna som håller släkter samman och legenderna som ger dem näring. I en halvdokumentär form - en sorts obesvärad dialog mellan författarinnan och hennes far, där han kortfattat bidrar med basfakta och hon tolkar och fantiserar fritt därifrån.

Levande porträtt ges av författarens excentriska och begåvade släktingar som lämnade Östeuropa för drömmen om ett nytt liv i Israel. Sex generationer senare finns unga representanter för släkten i USA. Men några ska här ändå lyftas fram i ljuset: Esther, matriarken, som av doften av nygräddat bröd lockades i armarna på bagaren; hennes barnbarn Avra, tjuven, som bland annat stal en kotunga och gifte sig med en man med starka nävar och mycket snabba fötter; Miriam, en sömmerska som sydde in trolldom i sina tyger och vars förtrollande skönhet av misstag förvandlade en judisk läroskola till en grogrund för köttslig frustration; tvillingarna Zohar och Moshe som sprang längs stadens gamla murar som pojkar och som män utsattes för en tragedi som skulle hemsöka deras familj i generationer; Elizier, som en gång försökte frambesvärja en golem i sin fars trädgård - och Eliziers amerikanskfödda dotter som en gång skulle ta hans berättelser till sig och själv skapa magi. Nomi Eve. Fakta och fantasi lever sida vid sida i denna både episka och förföriska roman, illustrerad med en mängd gamla gravyrer, som både ger tidskänsla från det gamla Jerusalem och en hel del kunskap om fruktodling. Citruslunden står ju för kontinuiteten, i livet och släkten.