Birgit Häggkvists korta berättelser under samlingsnamnet Försöksråttan är inte något inlägg mot plågsamma djurförsök. Men de är nog så plågsamma att läsa, där de rör sig i människornas grymma värld och beskriver den mobbning som pågår i kamratgäng, i klassrum och på skolgårdar; mellan dem som är livrädda för svaghet och dem som inte kan försvara sig.   Birgit Häggkvist placerar berättaren i huvudet på den som styr utstötningen, ömsom i det tysta via outtalade överenskommelser och rangordningsplaceringar, ömsom genom öppen och rå brutalitet. Man dras in i det hatfyllda tankeflödet och händelseförloppet, fångas av det och kan inte ta sig ur förrän man följt med till slutet. Och då är man uppskakad. Häggkvist visar hur alla dras in i spelet av rädsla för att själva bli offer och inte höra till de starka och sundas skara (också de vuxna väljer att blunda) och, otäckast av allt, hur föraktet mot offerrollen till sist smittar av sig på den drabbade.    Historien om försöksråttan skruvas mot en allt hemskare men obönhörlig logik som ställer frågan på sin spets: vart kan föraktet för svaghet leda? Birgit Häggkvist följer det till dess yttersta konsekvens. Samtidigt är hennes berättelser placerade mitt i den triviala vardagen, där allt på ytan ser ut som vanligt. Men alldeles under ytan dunkar mörkrets hjärta, som kan finnas hos oss alla, och där maktlystnad, rädsla, skam och skuldbeläggande kan ingå en livsfarlig pakt.

Birgit Häggkvist har tidigare givit ut två diktsamlingar samt romanen Den blödiga, som kom 1995.