Carina Burman har liknats vid Peter Englund: vad han har gjort för att öka allmänhetens intresse för historia, det har hon i sina romaner gjort för att intressera läsarna för litteraturhistorien. Men det finns en viktig skillnad menar författarinnan själv i en intervju: Den som läser Peter Englund vet att här lär man sig något. Den som läser mig vet aldrig vad som är sant och vad som är falskt!   Den här gången förhåller det sig på ett annat sätt. Det Carina Burman nu bjuder läsaren på är den hittills mest heltäckande biografin över en stor svensk författarinna med världsrykte: Fredrika Bremer (18011865). I år firas 200-årsminnet av hennes födelse genom bland annat en rad seminarier och en fest i Börssalen den 17 augusti.   Bremer växte tillsammans med fyra syskon upp på Årsta slott i Österhaninge och vintertid i Stockholm. Hemmet var förmöget och bildat. Men sin utbildning var Fredrika Bremer inte nöjd med, alltför stor vikt lades vid etiketten som skulle göra henne till en relativt sysslolös världsdam. Hon startade en hjälpverksamhet för bygdens sjuka och fattiga. Hon var också religiöst och filosofiskt intresserad.   1828 gjorde hon sin litterära debut med en samling skisser och berättelser, där hon för in den vardagsnära realismen i vår litteratur. Hennes mest berömda romaner, Grannarna och Hemmet, kom ett tiotal år senare. Romanen hade för Bremer en uppfostrande uppgift. Budskapet är ofta ogifta (som hon själv) kvinnors rätt till myndighet. Hon blev också internationellt uppskattad, en av världens mest sålda författare under sin tid. Under 1840-talet ökade Fredrika Bremers samhällsengagemang. För eftervärlden har hon framstått som den svenska pionjären för kvinnornas frigörelse längst i sin feminism går hon i romanen Hertha (1856). Fredrika Bremer kom också att resa mycket i sitt liv, till Amerika, Kuba, Schweiz, Italien, Palestina, Turkiet och Grekland, där hon samlade intryck och rapporterade i brev som senare trycktes.

Carina Burman: Detta är en berättelse om en kvinna i sin tid. Fredrika Bremer bröt sig loss ur högreståndsvärldens gyllene bur och blev inflytelserik världsförfattarinna och samhällsreformator. Hennes värld kan tyckas idyllisk, men under ytan sjöd det av förändring. Ångbåtar, järnväg och gasljus revolutionerade tillvaron för Bremer och hennes samtida. Allt sådant såg hon som 'idéernas postillioner'. Bokmarknaden utvecklades och nya politiska och estetiska tankar föddes.

Ett rikt illustrationsmaterial förstärker bilden av ett artonhundratal i förvandling.