Redan för 25 år sedan insåg författaren Björn Collarp att han en gång skulle skriva den roman som han nu ger ut. Han hade då mött sin livskamrat Torbjörn Nerdrum och fått inblick i den dramatiska släkthistoria som fanns i dennes bakgrund. Hans ryska mor Nina, som gifte sig med en svensk och flyttade till Stockholm i slutet av 20-talet, var född i en adelsfamilj i S.t Petersburg 1911. I en lägenhet i Moskva fanns hennes syster Masja, som genomlevt Rysslands och Sovjetunionens alla omvälvningar. Dit kom Björn Collarp att resa ett flertal gånger för att intervjua henne om hennes liv. Genom många och långa bandade samtal med de båda systrarna och en omfattande research har han så under flera år byggt upp basen för sitt romanprojekt ¿ för att sedan med författarens frihet väva samman en berättelse; en sammanflätning av fakta och fiktion.    Palatsbarnen är alltså inte bara genom sitt omfång (cirka 800 sidor) en satsning av ovanliga mått hos en modern svensk författare. Den griper över ett stort och händelserikt tidsskede, från 1914 till 1964. Läsaren får känna fläkten av den ryska adelns lyxliv under tsartiden, för att sedan följa med till överbefolkade kollektivlägenheter och torftiga barnhem, uppleva fasan under Leningrads belägring, i förhörsrum och arbetsläger, men också vänskap, kärlek och framtidstro. Parallellt med detta gör romanen nedslag i stockholmsliv från 30-talet och framåt, i olika samhällskretsar och miljöer.    Trots detta sitt breda panorama är Palatsbarnen samtidigt en roman som i intensiva scener kommer sina karaktärer gripande nära. Båda systrarna är med om skakande upplevelser; Masja tycks stärkas av dem, medan Nina, drömmaren, bryts ner. Boken slutar med att de återses i St Petersburg efter moderns död. Trettiofem år har gått sedan de skildes åt, och de har nu ett avstånd mellan sig som inte går att överbrygga. Tillsammans besöker de Eremitaget, det forna Vinterpalatset där modern dansade på balerna i seklets början, och Masja visar Nina den stol där modern satt som museivakt de sista tio åren av sitt liv. Masja dog i Moskva i september 1997. Några veckor senare avled Nina i Stockholm. Björn Collarp debuterade 1985 med den uppmärksammade romanen Tårar för Alexander. Han har sedan dess givit ut ytterligare en roman och två novellsamlingar, senast Eftermiddagens lekar 1992. Han har lovordats för sin lyhörda inlevelse och sin förmåga att bygga upp starkt laddade stämningar.