Efter hundra år av tillväxt börjar Sveriges ekonomiska läge i förhållande till OECD-länderna försämras i början av 1970-talet. Vi får alltmer ont om medelstora familjeföretag, och vid 1990-talets slut är mindre än hälften av alla svenskar anställda inom den privata sektorn jämfört med två tredjedelar vid mitten av 1960-talet. Samtidigt fortsätter de svenska storföretagen att växa och internationa-liseras i samma takt som tidigare, och vi får många nya världsprodukter inom telefoni, läkemedel, flyg, verkstadsteknik etc. Men "kronjuveler" som Ericsson, Asea, Stora och Astra lossnar gradvis ur sina infattningar, och en efter en flyttar de ut ur landet. Det paradoxala inträffar att vi i företagarkrisens Sverige vid sidan om USA blir det land som bidrar med flest ledande internationella företagsledare och företagare, t.ex. Hans Werthén och Gösta Bystedt i Electrolux, Percy Barnevik i ABB, Ingvar Kamprad i Ikea och Stefan Persson i Hennes & Mauritz. Den svenska börsen, som baserar sitt värde på internationell företagsamhet, går mot nya höjder den svenska skattebasen urholkas. Vad är det för fel på Sverige? Vad kan göras för att vända trenden? Svaren på dessa frågor är inte alls svåra eller komplicerade, hävdar författaren. De finns i den rika erfarenhetsbank vi samlat under det senaste seklets utveckling. Problemet är att vi slutat intressera oss för dessa erfarenheter. Den första boken i serien Företagsledarnas Århundrade handlar om pionjärtiden 19001932, den andra om konsolideringsepoken 19331966 och den tredje och avslutande tar alltså upp baksmälle- och internationaliseringsperioden 19672000. Recension "Fagerfjäll kombinerar essäns personteckning med uppslagsboken detaljrikedom. Det är ett briljant industrihistoriskt reportage." Nils-Eric Sandberg, Dagens Nyheter.