Axel Hirsch (1879?1967) var en banbrytare inom fattigvården, en folkbildningspionjär som ägnade sitt liv åt sociala reformer. Men han var också en kultiverad herre som tillhörde en förmögen judisk Stockholmssläkt. I hans liv fanns en rörande hemlig kärlekshistoria och en vänkrets av intressanta personer.

Per Wästbergs personliga minnesteckning bygger på omfattande forskning och på långvarig vänskap med en femtiofyra år äldre man ur släktkretsen. Här framträder en diskret nyckelfigur bakom bygget av välfärdsstaten, en engagerad stockholmare, en aktiv verdandist och socialliberal. Boken formar sig till en initierad krönika över de levnadsvillkor som gällde för gemene man under en svunnen men avgörande epok i vår historia.