Hösten 2003 avslutar Ingmar Bergman sin enastående karriär som filmregissör med Saraband. Filmen är på flera sätt en uppföljare till Scener ur ett äktenskap. Till premiären utkommer filmens manuskript i bokform.
Saraband handlar om Johan och Marianne som den svenska publiken mötte första gången i Scener ur ett äktenskap på 1970-talet. Nu är båda gamla, Johan ännu mer märkbart än Marianne. De är skilda sen länge och har haft en mycket sporadisk kontakt. I ett hus på Johans tomt bor hans son och sondotter. Johans och sonens förhållande är förgiftat sen många år, Johan anser sonen vara en odugling och har alltid visat det, sonen svarar med förakt, men tvingas förödmjuka sig eftersom han är ekonomiskt beroende av fadern. Sondottern fostras av sin, mer med kraft än med finess, till konsertcellist. Och så kommer Marianne, och så tvingas man tala med varandra. Det är extremt bergmanskt, torrt, rationellt och märkligt gripande, allt på samma gång.