På ett dussin år hann Jack Kerouac ge ut lika många böcker. Han dog av inre blödningar orsakade av en levercirros, ett resultat av många års drog- och alkoholmissbruk. Han blev 47 år.

Kerouacs bana började 1957, med romanen On the Road, en resa från kust till kust med bebop och marijuana, lika cool som den är intensiv - den första beat-romanen. Själva termen sägs vara Kerouacs egen, trots femtiotalets ekonomiska uppsving i hela västvärlden såg han sig som representant för en generation som var beat - slagen på förhand - men som levde sitt liv till den nya jazzens snabba rytm: beat.
När Kerouac dog var han redan en myt, och en modern klassiker, inte bara för sin egen generation, utan för årtionde efter årtionde av unga människor med drömmar om frihet och utanförskap. Han har inspirerat ett otal efterkommande författare, i Sverige i synnerhet Ulf Lundell, som döpte sin debutroman efter sin författaridol.

Kerouacs verkliga namn var Jean-Louis Kerouac, och hans modersmål var franska. Hans föräldrar kom från det fransktalande Kanada, och Kerouac lärde sig inte tala engelska förrän han var sex år. Senare skulle han söka sina rötter under en Parisvistelse indränkt i konjak, Satori in Paris, en klassiker också den, där Kerouacs - och hela hans generations - intresse för zenbuddhism kommer till uttryck.

On the Road kom ut på svenska första gången redan 1959 på Rabén & Sjögren. Nu kommer den i en ny översättning av en av våra mest kända översättare, Einar Heckscher.

Pressröster:

"Det ska sägas på en gång: det är en mycket bra översättning. Heckscher fångar flytet, fläkten och drivet i Kerouacs maniska prosa. Och det är helt avgörande. På väg handlar inte om vad utan om hur, alltså hur livet måste levas – och det måste gestaltas i själva språket. /.../ När jag efter mer än tjugo år läser om denna mytologiska roman blir jag häpen, tagen, fascinerad."
Örjan Abrahamsson, Kristianstadsbladet