Kommissarie Thomas Lynley har i den oerhörda sorgen efter sin mördade hustru Helen gett sig av på vandring längs Cornwalls klippiga kust. Han har givit sig av utan vare sig identitetshandlingar och ordentliga skor och kläder - utan huvud rentav. Det regnar och blåser friskt som det kan göra i dessa trakter och Lynley har varken plan eller mål för sin vandring - den är snarare en slags flykt. Med andra ord är han en slagen hjälte. Men - på sin vandring råkar han på en kropp som ser ut att ha fallit från en hög klippa ovanför, en bergsklättrare som har förolyckats, verkar det som. Detta får naturligtvis Lynley att vakna till och han tar sig så småningom till en ensligt belägen stuga i närheten där han slår larm. Stugan innehas av en kvinna, Daidre, som visar sig ha kopplingar till den döde - en ung man vid namn Santos Kerne. Hon är inte den enda som kände denne unge och attraktiva man - men vem ville se honom död? För det är ett mord, det ser ut att vara ett enkelt mord, men som i de riktigt bra och sinnrika mordhistorierna är det inte så enkelt som det vid första anblicken ser ut att vara.

När det står klart för alla vem Lynley verkligen är tvingas han mer eller mindre bistå den lokala polisen. Men allt eftersom utredningen fortskrider och blir mer komplicerad kallas även Barbara Havers från London in. De båda försöker bringa klarhet i vem mördaren egentligen var - i en krets av människor där hållhakarna är många liksom hatet, svartsjukan och revanschlystnaden - kort sagt alla de begär och synder som Elizabeth George så väl behärskar att utnyttja i sina kriminalromaner. Här är hon i storform. Man förstår tveklöst varför just hon så ofta krönts till deckardrottning. En Lynley och Havers-deckare att lita på!