Det här är den tredje boken av författaren till Atlantis och Heligt guld. Huvudpersonerma är desamma, det vill säga Jack Howard, Costas Kazantzakis, Maria di Montijo, Maurice Hiebermeyer och de övriga.

Jack och Costas dyker utanför Siciliens ostkust för att hitta vraket efter skeppet som förde aposteln Paulus på hans sista resa … den som slutade med att han togs till Rom och avrättades av Nero.
Samtidigt gräver Hiebermeyer och Maria vid Villa di Papyri i Herculaneum och stöter då på ett hemligt rum när de följer en gång som tidigare hållits avspärrad på grund av rasrisk. De kallar till sig Jack och Costas och tillsammans tar de sig in i det hemliga rummet där de dels hittar ett förkolnat lik och dels stöter på behållare med papyrusrullar.
Det förkolnade liket tillhör en frigiven slav som levt tillsammans med Claudius under hans sista år. Och i papyrusrullarna finns uppgifter om att Claudius har sammanträffat med Jesus. Mötet ska ha ägt rum år 23 och vid det tillfället samtalar Claudius och Jesus på tu man hand och då får Claudius texten till "Det sista evangeliet".
I Vatikanen har man med oro följt utgrävningarna och det finns sedan länge ett hemligt consilium (en parallell till felag-brödraskapet i Heligt guld) vars uppgift är att skydda kyrkan mot allt som kan hota dess maktställning. Och det är just folk från detta consilium som hela tiden finns i bakgrunden.
När fynden för Jack och de andra till olika platser - resterna efter romartidens Londonium i dagen finanskvarter, Gettymuseet i Kalifornien med kopian av Villa di Papyri och slutligen Den heliga gravens kyrka i Jerusalem - blir de alltmer övertygade om att någon vill sätta stopp för deras verksamhet.
Då de i Den heliga gravens kyrka hittar dokumentet i en förseglad behållare blir de övermannade av ledaren för Vatikanens consilium och hans medhjälpare. Dessa är fast beslutna att röja Jack och de andra ur vägen bara för att bevara hemligheten med "Det sista evangeliet".