Fjärde delen av Karl Ove Knausgårds mäktiga autofiktiva roman Min kamp kretsar kring en ung man och hans författardrömmar. Men allt hotas att slås i kras av en förbjuden kärlek.

När han är arton år gammal och precis har gått ut gymnasiet flyttar Karl Ove Knausgård till en liten fiskeby långt i norr för att arbeta som lärare. Jobbet är han helt ointresserad av, precis som han är ointresserad av att jobba överhuvudtaget. Målet är istället att spara pengar för att kunna resa bort och få tid till att skriva. För det är författare han vill bli. Till en början ser allt hoppfullt ut: han skriver några noveller, blir accepterad på byn och uppvaktas av flickor.

Men i takt med att vintermörkret sänker sig över det svindlande vackra landskapet går allt fel. Hans skrivande knyter sig och han kommer ingen vart. Han börjar dricka för mycket och får ofta minnesluckor, vilket skrämmer honom då det påminner om faderns alkoholism som präglade en så stor del av hans barndom. Men det tycks dessutom omöjligt för honom att göra sig kvitt oskulden; det som ser lovande ut slutar varje gång i förödmjukelse. I sitt uppstressade tillstånd börjar han hysa varma känslor för en av sina trettonåriga elever.