Kroppen har en historia. Den har omskapats efter klassens och könets konventioner, men också efter vilket kroppsspråk, sjukdomsspråk och smärtspråk som tiden tillåter. Kroppens tunna skal (1997) handlar om smärtans språk och hypokondrins illusioner, om dårskapens former och sjukdomens mening, om hur folkhemmets oönskade skars bort från den rationella samhällskroppen.