När Isabel Allendes dotter, Paula, blev allvarligt sjuk och föll i koma började författaren skriva historien om sin familj. Vi får möta bisarra förfäder och höra både förtjusande och förskräckliga barndomsminnen, fantastiska anekdoter från ungdomsåren och de allra innersta hemligheterna. Boken är skriven som ett brev till Paula för att hon ska veta vad som har hänt då hon har legat sjuk och för att hon ska kunna ta del av släktens historia när hon tillfrisknar. Men Paula vaknar inte upp utan dör i december 1992.

Med Paula har Isabel Allende skrivit en stark självbiografi vars självklara godtagande av det magiska och spirituella påminner läsaren mycket om hennes första bok, Andarnas hus.