Kronbruden (1901) är ett av Strindbergs säregnaste skådespel. Tiden är Karl XV:s regering på 1860-talet. I den storsvenska miljön kring Siljan i Dalarna utspelas en ung kvinnas tragedi. I lönndom föder hon ett barn, som hon i en impulshandling kväver till döds för att kunna gifta sig som "kronbrud" (med bevarad oskuld). Men gärningen upptäcks och hon får sitt straff.

Strindberg har i en följd av intensiva scener fångat tidsanda, folkligt uttryckssätt och lokalfärg. Slutakten höjer sig till en storslagen vision.

I Svanevit (1901) är det den nyförälskade Strindberg, som i folkvisornas och de medeltida riddardikternas symboler klär in sin kärlek till den unga skådespelerskan Harriet Bosse, som skulle bli hans maka i maj 1901. Pjäsen blev en av de största framgångarna på hans egen teater, Intima Teatern, där den uppfördes inte mindre än 152 gånger alltifrån hösten 1908. Men då med hans sista kärlek, Fanny Falkner, i titelrollen.