Tre dagar kvar . . . Dan före, dan före dan före dopparedan!
    Tre långa, mörka, kalla decemberdagar fyllda av oändlig väntan.
    Högst upp i en garderob låg de allihop. Olika färg, olika form, olika storlek. Varenda en med glänsande papper, färgglada band och små etiketter med TILL, FRÅN och GOD JUL men
    var de hårda eller mjuka? Lätta eller tunga?
    Hjalmar hade sett dem läggas in, men de var utom räckhåll och strängt bevakade.
    Julklapparna, julklapparna, julklapparna.
    Så lät det i Hjalmars huvud.
Hjalmar visste mycket väl att han absolut inte fick ens peta på julklapparna och det tänkte han inte heller men ibland kan man bara inte låta bli.
    Strängt bevakade julklappar kräver list och fiffighet. De som skulle överlistas med fiffighet var Hjalmars föräldrar.
    Nu , nu var det dags för ett försök.
    Här skulle klämmas och kännas!
    Det kliade i fingrarna på Hjalmar.
    Han blev röd om kinderna och det pirrade i magen.