Arne Törnqvist nya samling rymmer stillhet, klarsyn och vemod. Dikterna handlar gärna om döden och de dödas märkliga närvaro, och han skriver om ålderdom och sitt eget sviktande hjärta utan resignation eller bitterhet.
Dämpat, återhållet och utan åthävor – nära talet – ger dessa dikter uttryck åt tanken att om tillvaron inte alltid är skön, är den ändå alltid storslagen. Och som en av motkrafterna mot förgängligheten hyllar han med ett sällsynt smakfullt och behärskat bildspråk musiken från kompositörer som Brahms och Debussy till Max Reger och Carl Nielsen.
Grammatik
"Bära dej" ber han utmattad
Jag lyfter upp honom i mina armar
Och han bär mej
Arne Törnqvist (f 1932) är dramatiker, poet och konstkritiker. Flera av hans pjäser har uppförts på Dramaten, och han har även framträtt som radiodramatiker. 1988 kom hans diktsamling
Om vädret tillåter, och 1994
Medlarens bud. Han har översatt flera av Henrik Ibsens dramer till svenska, och i Natur och Kulturs monografiserie Litterära profiler har han skrivit
Henrik Ibsen (1992). En samling konstkritik,
Den saliga målarkonsten, utkom 1994.