Per Brahe den yngre (1602 1680) gjorde en karriär som har få motsvarigheter i Sveriges historia. Som 39-åring blev han riksdrots och skulle därmed vara beredd att styra landet om regenten blev sjuk eller avled. Detta gjorde att han redan av sin samtid kallades vicekungen.

Stora delar av det svenska 1600-talet kom att präglas av Brahe. Utifrån sin höga position kunde han styra den utveckling som ledde till att Sverige blev en stormakt. Genom att följa hans liv får man ett nytt perspektiv på det fascinerande 1600-talet, en tid där man alltför ofta fokuserat på monarkerna.

Privat levde Brahe mycket enkelt. Inte ens då han firade sitt andra bröllop 1653 klädde han upp sig eller höll någon påkostad bjudning, trots att han verkade i en tid då adeln brukade använda lyxkonsumtion för att manifestera sin ställning.

Brahes arbetsvilja och ansvarskänsla smittade av sig på landets ledande krafter. Han var högadelns främste representant i de under 1600-talet allt hårdare ståndsstriderna. Där hävdade han starkt bördens värde, men stod med tiden allt ensammare i denna fråga. Brahe blev lika mycket en symbol för högadelns inflytande över riksstyrelsen som för dess lojalitet mot kungamakten.

Vicekungen innehåller ett stort antal illustrationer, varav många aldrig har visats tidigare. Till de mer okända målningarna hör ett porträtt av drottning Kristina, en monark som Brahe kom att kröna och sedan tvingas se abdikera.

"Jag tycker om Den skoningslöse. Jag är imponerad över den mognad Erik Petersson visar upp i detta förstlingsverk, och då både som skribent och undersökare av det förflutna."

 Peter Englund