Två tonårsflickor springer över vägen efter bussen till skolan. De är tvillingar, enäggstvillingar. Den ena systern blir påkörd och dödad.
Detta är berättelsen om Tina som blev kvar, tvungen att försöka stå upprätt i livet utan sin syster Cilla.

Hösten 1990 får Peter Pohl ett brev från Kinna Gieth, då 14 år. Hon berättar att hon hade läst hans bok Alltid den där Anette! tillsammans med sin tvillingsyster Jenny. I slutet av boken dör Anettes tvillingsyster och tillsammans hade tjejerna pratat om just det, vad skulle hända om en av dem dog.
Ett par veckor senare omkommer Jenny i en trafikolycka.

I sitt brev frågar Kinna Gieth Peter Pohl om han kan tänka sig att skriva en bok tillsammans med henne. Det kunde han. Drygt ett år senare var boken färdig. Resultatet hade blivit en tidlös beskrivning av bottenlös sorg, men också om kärlek och hopp. Direkt när den kom var det klart att det var en ungdomsboksklassiker.
Den belönades med Augustpriset 1992 och den tyska översättningen fick Deutscher Jugendliteraturpreis 1995.
På listan över hela 1900-talets bästa svenska böcker kom Jag saknar dig, jag saknar dig! på 27:e plats, framröstat av mer än 21 000 biblioteksbesökare över hela landet.

Genom åren har Jag saknar dig, jag saknar dig! blivit en kultbok bland tonåringar. Ständigt utlånad på biblioteken och tryckt i nya upplagor. 2011 kom filmen, i regi av välrenommerade Anders Grönros (Agnes Cecilia - en sällsam historia, Glasblåsarns barn).