Det enda som Mathias bryr sig om är bilar. Han vill bara leka med bilar, höra sagor om bilar, räkna bilar på gatan eller riva ut bilder på bilar ur pappas tidning. Så pappa bestämmer sig för att göra en bok om bilar till honom: Pojken med de hundra bilarna.

"Det var en gång en liten pojke som gömde sig bland sina hundra bilar. Ibland kunde inte mamman hitta honom. Hon såg hur pojken lekte med sina bilar och rätt som det var försvann han. Hans bilar var mycket besvärliga, de försvann för honom också. Både de blå bilarna och de gröna bilarna, och den röda lilla sportbilen. Men pojken berättade också att hans bilar kunde vara väldigt snälla mot honom och tog med honom på resor till Afrika eller Nordpolen. Och inte ens vid matbordet kunde pojken skiljas från sina bilar. På natten parkerade han dem under sin säng."

Ja, så slutar boken som Mathias fick av sin pappa. Mathias ville förstås också ha hundra bilar, precis som pojken i boken. Men det fick han inte. Han fick nöja sig med att ha sin traktor, sin truck och sina åtta små bilar i sängen när han somnade.

En av Sandbergs efterlängtade klassiker, nu i Klumpe Dumpe-serien.