Den stora amerikanska romanen som alla talar om! Tilldelad NATIONAL BOOK AWARD 2001 Efter nästan femtio år som hustru och mor vill Enid Lambert att hela familjen ska samlas igen och fira jul hemma i Mellanvästern. Men allt är inte frid och fröjd. Hennes man Alfred har Parkinson och blir allt dementare, och barnen – ja, vad ska man egentligen säga om barnen?     Äldste sonen Gary är en förmögen och framgångsrik aktiemäklare. Enid väntar sig att hela hans familj ska komma till julfirandet, men Garys fru Caroline vill inte (gillar inte svärmor). Detta skapar svårigheter i det annars så väloljade äktenskapet, där Gary är något av en toffelhjälte inför sin vackra avgudade hustru. Motvilligt får Gary åka hem till föräldrarna utan fru och barn. Enids besvikelse över detta är nästan lika stor som Garys, som inte får pengarna tillbaka för flygbiljetterna han redan köpt åt familjen. Att han är närmast kroniskt deprimerad gör inte saken bättre.     Mellanpojken Chip är en riktig skojare och slarver som just har fått sparken som universitetslärare sedan han förfört en elev. Nu skriver han på ett pjäsmanus och jagar vackra unga Julia, som är hustru till Litauens ambassadör. När ambassadören av politiska skäl måste åka hem erbjuder han sin rival Chip att följa med och ägna sig åt att lura amerikanska investerare att satsa pengar på olika projekt i Litauen.     Denise är det lyckade barnet, åtminstone till en början. Hon är duktig kock och får i uppdrag att förestå en nybyggd restaurang. Trots framgången med krogen får hon sparken av ägaren när han upptäcker att hon har haft ett förhållande med hans hustru. Det lackar mot en händelserik jul …     Denna breda samtidsroman innebar ett sensationellt genombrott för Jonathan Franzen. Kritikerna höjer den till skyarna, läsarna älskar den. Franzen ville skriva ”en 1800-talsroman som samtidigt var en 1900-talsroman”, en klassiskt bred berättelse i modern skepnad. Han kunde inte ha gjort det bättre. Ingen kunde ha gjort det bättre