När den obesvärat barbariske hertig Federico Basillione DiVincelli har skurit tungan av sin förutvarande munskänk och matat sin älskade hund med detta smakorgan, behöver han en ny avsmakare.         Valet faller på den utfattige herden Ugo som tidigare nästan aldrig fått äta sig mätt och knappt vet hur kött smakar. Nu kastas Ugo in i en gourmetisk sagovärld av läckra anrättningar: omsorgsfullt tillagade kalvstekar, fylld svan, konstfullt arrangerade desserter.         Men Ugo vet att hertigen är hatad och han lever i ständig fruktan att maten ska vara förgiftad – han är lika hungrig mitt i detta överflöd av mat som han var när han vallade sina får.         Ugo visar dock snart att han inte bara är en stackars sate utan lär sig snabbt maktens spel och påbörjar sin klättring mot en högre ställning samtidigt som den allt fetare hertigen kastar lystna blickar på Ugos dotter, Miranda.         Avsmakaren utspelas på 1500-talet i Italien där hertigar och adelsmän och kyrkliga dignitärer intrigerar om makten och där våld utövas helt utan all blygsel eller skam. Ett tidevarv då pesten sveper fram gång på gång och kyrkan ägnar sig åt att jaga häxor. Då kniven får sällskap av gaffeln vid bordet och det inte längre anses vara på sin plats att släppa väder och rapa när man äter.         Avsmakaren sägs vara skriven av Ugo DiFonte själv och skulle alltså därigenom vara en sällsynt ögonvittnesskildring från en svunnen epok. Det är i alla fall vad bokens utgivare Peter Elbling påstår. Han säger sig ha översatt boken från italienska efter att ha fått manuskriptet av en zigensk trapetskonstnär från Bulgarien. Peter Elbling är författare, skådespelare och regissör och har arbetat med teve, film och teater. Han har älskat Italien ända sedan barndomen och hans hobby är att samla gamla böcker och manuskript.