Tjänar samhället på att utbilda högskolestudenter?
Varje år satsar samhället ca 20 miljarder kronor direkt på högskoleutbildning och nästan lika mycket på studiemedel till studenterna. Här presenteras en analys av frågan i vad mån dessa investeringar i utbildning ger något tillbaka i form av samhällsekonomisk nytta. Författaren framhåller att den största samhällsekonomiska kostnaden för högskoleutbildningen egentligen är det produktionsbortfall som uppstår under studietiden. Därför är det lämpligt att korta ner studietiden och öka genomströmningen, t.ex. genom högre studieintensitet. Viktigt är också att stärka kopplingen mellan studier och arbetsliv, genom bättre information och mer praktikinslag. Författaren föreslår dessutom vissa strukturförändringar i utbildningen, t.ex. etappindelning av längre utbildningsprogram samt en mer flexibel övergång mellan grundnivå och avancerad nivå.