Utredarens uppgift har varit att se över bestämmelserna om disciplinansvar inom totalförsvaret och att kartlägga praxis för disciplinärenden.
Försvarsmakten genomgår sedan en tid en omfattande omställning. Värnplikten används inte längre, utan all personal utbildas och anställs på frivillig grund. Eftersom nuvarande bestämmelser om disciplinansvar har formats i ett försvar grundat på värnplikt har utredningen analyserat om disciplinansvarssystemet bör ändras.
Utredningen har kommit fram till att det fortfarande finns behov av ett system som, oavsett om tjänstgöringen grundas på plikt eller frivillighet, motverkar mindre allvarliga förseelser och verkar effektivt i olika säkerhetspolitiska situationer inom Sverige och utomlands. Disciplinansvaret inom totalförsvaret är i dag tudelat genom att anställd personal inom Försvarsmakten i fredstid omfattas av de disciplinära reglerna i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) medan för icke anställd personal, för Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser samt för bl.a. krigstida förhållanden gäller lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. (LDT). Utredningen anser att det saknas såväl förutsättningar som skäl att rubba denna ordning.
Utredningen gör vidare bedömningen att LDT utgör ett väl avpassat regelverk för det reformerade försvarets nya uppgifter. Det bör därför i grunden bestå oförändrat men i första hand syfta till att förebygga fel. För att uppnå detta behöver bl.a. nuvarande användning av chefssamtal utvecklas.
Utredningen föreslår också ändringar som medför att LDT förtydligas och att skillnader mellan LOA:s och LDT:s disciplinregler utjämnas. Exempelvis föreslås att disciplinpåföljden extratjänst avskaffas. Auditörsorganisationen bör vidare anpassas till det minskade antalet disciplinärenden.