Innehåller en analys av orsakerna till de fallande kunskapsresultaten, en aktuell problembild, förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden.

De ökade resultatskillnaderna mellan skolor, som beror på att elever med likartad familjebakgrund i högre utsträckning än tidigare tenderar att samlas i samma skolor, är också mycket oroande. Vidare måste arbetsmiljön för elever och lärare förbättras liksom även tryggheten och studieron för eleverna.

Kommissionen bedömer att det främst är på systemnivå som svagheterna i svensk skola återfinns och där utvecklingsområden behöver identifieras och preciseras. Man har identifierat följande väsentliga systemsvagheter i det svenska skolsystemet:

• sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvudmän
• oklara ansvarsförhållanden
• brister i resursfördelning
• brister i resultatinformation som försvårar kvalitetsarbetet
• otillräcklig kompetensförsörjning
• otillräckliga förutsättningar till professionsutveckling
• splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan, t.ex. genom en stor mängd statsbidrag.

Kommissionens strategi syftar till:

• att stärka styrning, stöd och närvaro från statens sida på olika nivåer i skolsystemet i syfte att stärka huvudmännen i skoluppdraget involvera och stärka de professionellt verksamma
• stärka insikten om utbildningens betydelse och tilliten till skolan hos en bred allmänhet
• säkra långsiktighet, konsekvens och uthållighet i den nationella skolpolitiken.

Särskild utredare: Anna Ekström.