Vid mera komplicerande transaktioner samt vid skatteplaneringstransaktioner finns ibland ett behov av att pröva om rättshandlingarna är riktigt betecknade. Allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett hur dessa rubricerats.
 
I boken redogörs för metodologiska utgångspunkter för hur prövningar av verklig innebörd bör göras.  Möjliga slutsatser de lege lata avseende de olika normtypernas räckvidd vid rättstillämpningen har varit väsentliga att undersöka, inte minst av rättssäkerhetsskäl. En övergripande slutsats är att stödet att utta skatt varierar beroende på normtyp, likaså tolkningsmetoderna.
 
Undersökningsmaterialet utgörs till stor del av inkomstskattepraxis avseende beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd. En stor del av arbetet har bestått i att systematisera denna praxis. Analyser görs och slutsatser ges av hur Högsta förvaltningsdomstolen bedömer rättshandlingars verkliga innebörd i allmänhet och särskilt i fråga om s.k. sammansatta rättshandlingskedjor.
 
De metodologiska utgångspunkterna för hur prövningar bör göras och slutsatserna om hur Högsta förvaltningsdomstolen bedömer rättshandlingars verkliga innebörd appliceras på ett verkligt fall.
 
Vidare undersöks om stöd finns för s.k. skatterättslig genomsyn eller om civilrätten är prejudiciell i förhållande till skatterätten, om skattskyldigas syfte att uppnå skattefördelar ska beaktas, den ekonomiska effektens betydelse vid fastställandet av rättshandlingars verkliga innebörd och om bedömningar kan göras såväl till skattskyldigas fördel som till deras nackdel.