Människor är ständigt involverade i andra människors handlande - med eller mot sin vilja, flyktigt eller under långa tidsperioder, medvetet eller omedvetet. Detta är en av utgångspunkterna inom interaktionismen.

Vad är då interaktionism? Ett svar är mikrosociologi och socialpsykologi, där man studerar hur människor beter sig mot varandra ansikte mot ansikte. Ett annat svar är tolkande sociologi, främst kvalitativa studier av mening och meningsskapande i mänskligt handlande. Bokens författare vill emellertid hävda att interaktionism är ett nödvändigt synsätt inom all sociologi. Struktur, kultur, klass, kön och ålder är abstrakta kategorier som behöver människor för att fyllas med blod och liv.

Den interagerande människan introducerar interaktionismens mest kända tänkare, som Georg Simmel och George Herbert Mead, men är också en introduktion till den forskning som detta perspektiv har inspirerat till. Boken riktar sig till studenter inom sociologi, psykologi, socialpsykologi och andra ämnen som på något vis berör interaktionismens kärna, det faktum att människan är människa först i mötet med andra.

Carl-Göran Heidegren, professor, och David Wästerfors, fil. dr, är båda verksamma vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.