Till tvåhundraårsminnet av Erik Johan Stagnelius födelse 1793 utkommer denna samling av hans viktigaste lyriska dikter. Vid sin död hade denne vår störste romantiker bara publicerat ett litet urval, resten av livsverket hittades i den ruffiga vindskammare på Söder i Stockholm där han bott. Huller om buller nerstoppade i en säck låg små häften och mängder med lösa blad fullskrivna med formfulländad poesi om glödande passion, förruttnelse och himmelsk längtan.

I Själens resa har dikterna förts samman i sju avdelningar som svarar mot lika många stadier i en psykisk utveckling. Som alla romantiker ser Stagnelius barndomen som en tid av oskuld och lycka. Med puberteten kommer fallet ner i könets dunkla rike, där Demiurgen härskar. Det är ingen yttre resa som skildras utan en färd i det inre,

och mötet mellan Anima och ängeln äger rum i den ångestfyllda själens djup.

För dikturval, disposition och ordförklaringar står Staffan Bergsten som också skrivit den inledande essän.