Kan man avskräcka människor från att begå brott? Begås det flera mord i Sverige idag än på 1500-talet? Hur ser sambandet mellan fattigdom och brottslighet ut? Kan man bli kriminell av att få skador på vissa delar av hjärnan? Varför har brottsligheten ökat i Sverige men inte i Japan? Det är några av de många viktiga frågor som berörs i denna uppskattade bok som nu föreligger i sin andra upplaga. Svaren på frågorna, kommer läsaren att erfara, är ofta mycket mer mångfacetterade än vad man kan få intryck av i den allmänna debatten om brott och straff. Boken är uppdelad i fem delar. Inledningsvis diskuteras kriminologins historiska rötter och ämnets ställning idag. Del 2 behandlar metodfrågor, medan del 3 diskuterar olika biologiska, psykologiska, socialpsykologiska och sociologiska teorier om brottslighetens orsaker. Därefter behandlas i ett helt nytt avsnitt brott av de "mäktiga", varmed avses dels ekonomisk brottslighet, dels olika former av brott mot mänskligheten samt terrorism. Den sista delen ägnas åt samhällets åtgärder mot brott, såväl i form av påföljder som i form av brottsprevention. I övrigt är boken uppdaterad och i många avseenden reviderad med hänsyn till de förändringar som har skett i vår omvärld sedan den första upplagan. Boken är i första hand en introduktion till ämnet kriminologi för första terminens studerande, men kan med fördel användas av alla som vill stifta närmare bekantskap med ämnet och som är intresserade av ett alternativ till den tämligen ensidiga framställningen av frågor rörande brott och straff som presenteras i våra medier.