Sedan 1969 har drygt 44 000 barn adopterats till Sverige från utomnordiska länder. Detta gör Sverige till ett av de dominerande länderna när det gäller internationell adoption. Det innebär att det finns mycket erfarenhet om adoption i vårt land men också att vi har ett särskilt stort ansvar för att följa upp adopterades utveckling. Flera parter möts vid adoption. En part är det ensamma barnet som behöver en ny familj. En annan part är det vuxna paret, eller den ensamstående, som söker en lösning för sin ofrivilliga barnlöshet. Många frågor väcks i samband med detta möte, till exempel: Hur lyckas föräldrarna och barnet utveckla ett nära samspel med varandra? Hur går det långsiktigt för de adopterade när det gäller exempelvis skola, hälsa och väg in i vuxenlivet? I bakgrunden finns en tredje part, de biologiska föräldrarna. Internationell adoption har dessutom betydelse för de bägge berörda länderna, det vill säga något av de i dag aktuella 50 ursprungsländerna och mottagarlandet, Sverige. Viktiga etiska frågor väcks utifrån dessa olika perspektiv. Författaren presenterar svar på dessa och andra frågor utifrån aktuell forskning. Dessutom ger han förslag på hur adoptivföräldrar kan förhålla sig till många av de omständigheter som tas upp i boken. Boken riktar sig främst till adopterade, adoptivföräldrar, blivande adoptivföräldrar och alla som arbetar med adopterade och adoptivfamiljer. Den vänder sig också till den som vill orientera sig inom ett område som är högaktuellt i samhällsdebatten sedan ett par år.