Risken för psykisk ohälsa hos flyktingar är större än hos den inhemska befolkningen. Flyktingar får inte heller vård i samma utsträckning. För distriktsläkaren kan det vara svårt att förstå varför den äldre kvinnan med smärtproblem inte blir hjälpt av behandlingen – förrän hon berättar om sin oro för sonen som är kvar i kriget. För SFI-läraren är det obegripligt varför den unge mannen som vill ut i yrkeslivet inte klarar att lära sig ett enda ord svenska – förrän han berättar om tortyren i fängelset.

Psykisk hälsa hos flyktingar beskriver migrationsprocessen i Sverige och hur situationen ser ut i dag. Sambandet mellan in- och utvandring och psykisk ohälsa, trauma och suicid diskuteras, men också vad som är utmärkande för den resiliens som man kan se hos många individer med migrationsbakgrund. Vidare tar författaren upp de kulturella faktorer som påverkar mötet mellan yrkespersoner och flyktingar och vikten av att utforska varje individs subjektiva berättelse för att nå förståelse. Professionella inom olika områden kan med hjälp av konkreta verktyg som presenteras i boken väva samman sociala, psykologiska och kulturella perspektiv till en psykosocial helhetsbedömning som kan ligga till grund för en mer jämlik och icke-diskriminerande vård.

Boken vänder sig till vårdpersonal och studerande vid medicinska utbildningar, socialsekreterare, lärare, arbetsförmedlare och personer i frivilligorganisationer som stödjer flyktingar.