Undervisning för invandrare och inhemska minoriteter är inte bara en fråga om metod och pedagogik i begränsad bemärkelse. Denna typ av undervisning diskuteras, planeras och genomförs i ett socialt sammanhang som på ett tydligare sätt än i fråga om annan undervisning präglas av motsättningar. Den utformas i spänningsfältet mellan å ena sidan vetenskap och å den andra olika attityder, ideologiska ställningstagaden och intressen. Ofta har forskningsbaserad kunskap haft svårt att göra sig gällande som bas och riktningsgivare för hur verksamheten bäst bör genomföras. Självklart måste verksamhetens slutgiltiga utformning vara beroende både av politiska överväganden i samhället och av det aktuella forskningsläget, men i undervisningen för invandrare och inhemska minoriteter har balansen mellan dessa två styrmekanismer varit ojämn och det har varit oklart vilka aspekter av undervisningen som ska hanteras av politiken och vilka professionen själv bör ta hand om.

I den här boken ger ett antal författare anställda vid eller med annan anknytning till Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet en allsidig belysning av olika sektorer av invandrar- och minoritetsundervisningen: svenska för vuxna invandrare, förskoleverksamhet för tvåspråkiga barn, ungdomsskolans undervisning i svenska som andraspråk och hemspråk samt undervisning för en inhemsk minoritet, samerna. Dessa områden beskrivs både utifrån de politiska sammanhang och den samhällssituation som varit bestämmande för deras utveckling och mot bakgrund av de vetenskapligt baserade kunskaper som kan ligga till grund för en professionalisering av respektive område.