Den svenska välfärdsstaten är i hög grad den lokala välfärdsstaten, och det är just i den egna kommunen som medborgarna möter den offentliga sektorn. Perioden 1965-1980 präglades av en mycket snabb utbyggnad av den kommunala verksamheten. Därefter förbyttes expansionen i stagnation för att under 90-talet övergå i nedskärningar. Hur har detta påverkat medborgarnas relation till kommunen?
Läs mer Den svenska välfärdsstaten är i hög grad den lokala välfärdsstaten, och det är just i den egna kommunen som medborgarna möter den offentliga sektorn. Perioden 1965-1980 präglades av en mycket snabb utbyggnad av den kommunala verksamheten. Därefter förbyttes expansionen i stagnation, för att under 1990-talet övergå i nedskärningar och besparingar. Under samma period som verksamheten utökades kraftigt genomfördes omfattande organisatoriska förändringar. Kommunerna är inte bara serviceproducenter utan också självstyrande politiska enheter. Hur har medborgarnas relation till kommunen utvecklats under och efter denna period av stora förändringar? Är medborgarna intresserade av kommunalpolitiken och hur politiskt aktiva är de? Hur ser de på den offentliga sektorn och skatterna? Hur bedömer de kommunal service? Har de förtroende för kommunerna? Boken Kommunal demokrati under fyra decennier bygger på resultat från medborgarundersökningar genomförda vid fem olika tidpunkter, mellan 1966 och 1998. Den avspeglar den kommunala demokratins utveckling under det tjugonde århundradets fyra sista decennier.
Om författarna Folke Johansson är docent i statsvetenskap. Lennart Nilsson är universitetslektor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om offentlig sektor, CEFOS. Lars Strömberg är professor i statsvetenskap, samtliga vid Göteborgs universitet.