Varför byggs och rekonstrueras så många arenor i Sverige just nu? I Arenaboom. En arkitekturstudie av idrottsarenor i Sverige under 2000-talets första decennier diskuterar Oskar Nordell det nya milleniets arenaboom, vad som utgör en arena, och vad en arena i sin tur gör. Avhandlingen rör sig mellan kommunala stadsutvecklingsdrömmar och transnationella flöden, mellan idrottsligor och arkitekturhistoria. Den visar på och vidareutvecklar den avgörande roll arkitekturanalys spelar i förståelsen kring hur städer utformas och utvecklas, samt de nära förbindelserna mellan arkitektur och samhälle.
Sedan millennieskiftet har fler än 50 nya idrottsarenor uppförts i Sverige och fler än 50 redan existerande anläggningar har genomgått större förändringar. Arenorna återfinns från nordligaste Lappland till Skåne i söder; i Sveriges största städer såväl som i några av de minsta kommunerna. Begreppet arena omfattar här både specialutformade projekt i miljardklassen och tidigare idrottsplatser och idrottshallar i mindre orter och förorter. Samtidigt är det inte ett svenskt fenomen. Arenor byggs och renoveras i många delar av världen – arenaboomen är global. Avhandlingen är upplagd som flerfallstudie med särskilt fokus på Stockholms olympiska stadion (1912), Löfbergs Arena i Karlstad (2001), Malmö Arena (2008), Guldfågeln Arena i Kalmar (2011) och Tele2 Arena i Stockholm (2013).