Litteraturvetaren Irving Babbitt (1865-1933) har framför allt gjort sig känd som filosof och kritiker av det moderna Amerikas livsstil. Icke minst angrep han de drag av maktambition han iakttog i sin tids expansiva USA och kritiserade även avarter inom tidens syn på forskning och utbildning.
Irving Babbitt kan ses som den konstitutionella demokratins filosof framför andra i sin tid. Han såg ett klart samband mellan den civiliserade människans förmåga att lägga band på sina spontana impulser och det konstitutionella styresskicket.
Genom sitt idérika och konsekventa försvar för klassisk moderation och demokratisk självuppfostran kom Babbitt att utmana tidens litterära moden, t ex dess l´art pour l´art-attityd samt pragmatism, freudianism och vitalism.
I den tidiga kapitalsmens USA väckte han mångas vrede genom sin uppriktighet och sin väl underbyggda kulturkritik. Men hans inflytande på amerikansk litteratur och historieskrivning blev stort och hans idéer spreds via en krets av framstående studenter, bl a poeten T S Eliot och författaren och journalisten Walter Lippman.
Babbit skriver ledigt och är rättfram, med både bister och mild humor. Han ger konkreta exempel, har glasklara formuleringar och är ofta underhållande.
Boken innehåller uppsatser ur tre av Babbits böcker. En introduktion har skrivits av översättaren Carl Johan Ljungberg.