I Kamikazekvinnor och pappas prinsessor berättar kvinnliga toppchefer varför de ville bli VD, hur de lyckades med det, vad det kostat dem, hur de klarar av att kombinera yrkesliv med familj, om det finns något de ångrar och varför det finns ett glastak för kvinnor i näringslivet. Här berättar de för första gången själva om sina erfarenheter och drivkrafter! Färgstarka personporträtt varvas med korta faktakapitel om bl.a: - vilka kvinnor som blir chefer ("självmordskandidater" eller pappas prinsessor) - kvinnors kompetens - varför män helst väljer andra män till företagsledare Den senaste tidens mediarabalder kring bristen på kvinnliga VD:ar och styrelseledamöter i näringslivet har resulterat i att regeringen hotar om en lagstiftad kvotering till styrelserna 2005. Sverige är ett land som gärna skryter om sin jämställdhet. Och visst är mycket bra: vi har en föräldraförsäkring som är unik, pappamånader, subventionerade daghem som ger båda föräldrarna möjlighet att arbeta heltid. Men av Sveriges 312 börsbolag är det bara 5 som har en kvinnlig VD och nästan hälften har inte en enda kvinnlig styrelsemedlem. Det talas ofta om bristen på kvinnliga förebilder i dessa sammanhang, en brist som Anette Masui vill hjälpa till att råda bot på. Bland de intervjuade kvinnorna finns Anitra Steen (VD Systembolaget), Birgitta Johansson-Hedberg (koncernchef FöreningsSparbanken) samt Peggy Bruzelius (VD Lancelot Asset Management).